Taggarkiv: glad

Valsar fortfarande på små moln

Tänk vilken fantastisk födelsedagspresent jag fick av mina kollegor nu när jag fyllde 50! Sånt kan göra att man faktiskt skulle vilja fylla 50 fler gånger ;-)  En av mina närmaste kollegor hade snappat upp en av mina statusrader på Facebook tidigare i år – där jag snyftande hade skrivit: ”Jag vill också dansa vals med Tobias!” efter att ha sett ännu ett avsnitt av ”Let’s dance” och storgråtit av rörelse… (jag må vara en b.itch men en lättrörd sån! Ibland kan jag gråta för att nån annan får applåder… jajaja). Rara Bea kollade upp om det ens var möjligt och sen råddade hon ihop det hela – kontaktade Tobias, samlade ihop kollegorna, spikade datum mm. Stort tack framför allt till Bea – och såklart alla kollegor som bidrog till att det ens blev möjligt. Och tack till Tobias – en mer sympatisk, varm, underhållande, skicklig danslärare kan man säkert inte få (jag tror faktiskt han till och med skulle lyckas få ett kylskåp att se hyggligt graciöst ut!) Att han dessutom rör sig som ett biomekanisk underverk bidrar till upplevelsen!

valsar runt på moln

Efter själva danslektionen gick jag & kollegorna till Pelikan för en måltid – mycket god mat (och en speciell servitris… nåja, det var ju ingen som blev HELT nersköljd av ölen… och jackorna som drabbades lyckades de ju tvätta av helt OK – en olycka händer så lätt (däremot verkar såna olyckor lättare samlas hos vår vd, så det har vi lärt oss; vill man inte få öl eller annat råkat hällt över sig så ska man inte sitta bredvid Per… ;-)

Så småningom drog vi till baren på Clarion vid Skanstull – och sippade öl (nja… jag var mest törstig vid det här laget och hade övergått till Cola). På hemvägen – med skjuts av Ingrid ända fram till dörren – så satt vi i bilen och gäspade ikapp. En sån dag! Jag hade till och med nästan hunnit glömma att vi dessutom före danslektionen hade blivit krockade när vi stannat vid ”lämna-företrädes-skylten” vid utfarten på Arningeleden… en sån smäll! Vi blev nog mest lite chockade, inte direkt skadade – och jag som vanligt mest arg. Som tur var sinkades jag en aning av att jag inte kunde få av mig säkerhetsbältet snabbt nog – så jag hann resonera lite klokt med mig själv istället för att göra som instinkten sa ”slit ut ur bilen och ge en rak höger” (vilken tur att det inte var min bil – då hade jag inte hållt tillbaka). Nu sa jag mer sansat: ”Hur kan det komma sig att du har körkort om du inte kan begripa att den här skylten betyder LÄMNA FÖRETRÄDE!!?” (och sen sa jag visst nåt om att det var ”lag på att ha skadeanmälningsblankett med i bilen”… jaja man överdriver lätt när man är skakad och arg) Och så hade vi ju bråttom!

Men som sagt… vad är väl en liten krock motför en vals med ”Let’s dance”-Tobias! ♥