Halt, kyla och lektioner

Ja, det borde väl ha uppdaterats här för länge sen! Men det har liksom varit lite för mycket som vanligt pardon.gif

Förra måndagen hade Maya lyckats få ett sår på insidan av skenbenet på vänster bak – såg inte så märkvärdigt ut, och jag gjorde rent det och satt upp för att känna av huruvida hon var halt eller inte = kändes helt OK. På tisdagen kom jag upp sent till stallet för att rida sen lektion. Hästarna hade kommit in rätt tidigt på grund av väderelände, kyla & vind. Så, inför lektionen tyckte jag Maya var rätt svullen i nämnda vänstra bakben. Efter funderingar tillsammans med G tänkte jag nog att det var väsentligt att få Maya att röra på sig – för att få svullnaden att gå ned, lymfangitrisk. Och hon var ohalt även då. Dock gick svullnaden bara ned till viss del. Det oroade mig lite.

På onsdagsmorgonen for jag iväg tidigt i ottan – iväg till Järfälla för att hålla föredrag om sophantering för stora klasser av ”svenska för invandrare”. Kände mig lite sträv i halsen, men pratade glatt på under hela förmiddagen. På väg tillbaka till kontoret insåg jag förvånat att jag faktiskt hade feber och var rätt risig! Såg till att komma iväg tidigt från jobbet och åkte nästan direkt till stallet för att checka av läget med Mayas svullna bakben – och det var som dagen före. Insåg att jag själv inte hade ork nog att rida så jag bad G ta med Maya på lektion under kvällen medan jag själv åkte hem och bäddade ner mig och min feber. Sen sov jag till fredag em ungefär! Under tiden hade G noterat på torsdagsmorgonen att Maya inte såg helt ren ut – veterinär kom ut och penicillin sattes in, en femdagars-kur. Så skönt att någon har koll på läget när man själv har däckat liksom.

Natten mellan fredag och lördag låg jag vaken i närmare tre timmar med kramp i benen Till slut gick jag upp, tog kraftigt liniment på benen och en treo! Och tillbaka till sängen. När jag äntligen hittat en sovställning som verkade funka vaknade sambon och undrade vad det var som stank… Så han gick upp och började elda i braskaminen – termometern hade nu krupit ner till -26 ute… Eftersom Maya stod på penicillin behövde jag ju inte hasa upp så tidigt (”slapp ju” rida lektion) på lördagsmorgonen utan kunde avvakta fram till 11-tiden innan jag gav mig iväg till stallet och hade mina två juniorlektioner. Lite lagom förvirrad så där… (stackars barn! ;-)  )

Framåt em var jag hemma igen och tänkte slappa i soffan några timmar… trodde jag… men sambon påminde mig om att vi förväntades gå på kalas… *suck* Ja, men det blev rätt trevligt i alla fall! Och sovmorgon hade jag även på söndagen – härligt! Var inte upp till stallet förrän vid halv nio. När vi var klara med stalltjänsten och skulle ta oss en kopp espresso, jag & G, upptäckte G att en av hästarna, Windfee, stod oroväckande stilla i hagen – hon visade sig vara blockhalt på ena frambenet! Så vi baxade in henne i stallet och undersökte samtidigt som G ringde veterinären. Under väntetiden fikade vi och innan veterinären hade kommit hasade jag mig hemåt igen. Senare under em ringde G och berättade att strax efter att jag hade åkt hem upptäckte hon att ÄNNU en häst, Eristoff, plötsligt var blockhalt! På samma sätt, på samma ben! Veterinär G hade varit där och undersökt och smärtlindrat. Skulle avvakta till dagen efter, med risk för att behöva lasta båda på hästambulans till röntgen…

När jag och Hasse var upp och kvällsfodrade såg de i alla fall ut att vara vid gott mod, och jag fick under måndagen rapport från G att de båda hade blivit ”dramatiskt bättre” vilket turligt nog innebar att de i alla fall inte behövde ta ambulans. Maya fick sin femte och sista dos penicillin i måndags och jag ”behövde” inte rida då heller! Jag som glad i hågen åkte till jobbet FRISK i måndags morse insåg efter nån timme att jag tydligen hade feber i alla fall (eller igen). Konstig sjuka detta – förra veckan insjuknade så gott som 80% av personalen på kontoret! Kollegan som däckat dagen före mig tröstade mig med att hon hade reagerat på samma vis men nu kände sig som en ny människa – jag borde ju ligga en dag efter henne även i tillfrisknandet. Och det stämde, för igår var jag som ny! Gårdagen tillbringades jobbmässig hela dagen på konferensanläggning med god mat och inspirerande planering för avdelningen – och tidig hemgång. Åkte upp till stallet för att kolla av Mayas hältstatus; fortfarande inte helt ok. Inte rent halt, men lite mer bastant isättning av höger bak än av vänster samt lite varm. Så jag nöjde mig med att pyssla om henne lite bara. Lade om ett ”spritbandage” utifall det fortfarande finns ”något” att ”dra ur”, och lät det sitta några timmar. Jag och Helena promenerade de stackars halthästarna Windfee & Eristoff en kort stund i ridhuset – de är helt klart på bättringsvägen! Skönt! I stället för att rida lektion senare igår kväll satsade ja på en tidig kväll hemma för att vara lite snäll mot min avklingande förkylning (eller vad det nu var).

Ikväll har jag vikarierat för G två lektioner av tre – första gruppen har väl ridit några år, nånstans i gränslandet när man hittar knapparna för att få hästen i någon slags ändamålsenlig form. Trevlig grupp. De fick jobba en del med skänkelviknngar på såväl diagonal som på volterna. Den andra gruppen är ”rutinerade rävar” – jättekul att ha lektion med vuxna duktiga elever! Det ställer ju liksom mer krav på en själv också Jag lät dem fokusera på att navigera! Bommar i smala korridorer som skulle användas för övergångar, alt trav med kadens. Nästan som banhoppning utan höjd… Alldeles nyss fick jag ett sms från en av eleverna som tackade för en trevlig lektion och önskade god natt – kändes som ett bra betyg! Tack Ulla! heart

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *